Varför inte… en Dykarhund!!

På Väderöarna möter man alla möjliga slags människor, fantastisk natur och njuter av det liv och den fauna som samlas där ute långt ute i Västerhavet. Av en slump mötte jag två hundar som var… dykarhundar! Det handlar om spansk vattenhund, en ganska okänd ras i Sverige men den har hundraåriga anor söderöver som en apporterande vattenhund. Med träning kan den lära sig att fridyka till 6 meters djup!

Här kan du läsa mer om rasen: http://www.rockerfellows.com/fotogalleri/index.htm Tack för “lånet” av bild!

Operation båträddning!

Ordförande LIW fick ett samtal. Det handlade om en förlist båt som behövde bärgas. Anders P och Thomas L ryckte ut och bärgade båten som sjunkit till hälften. Med lite tips och tricks bärgade de båda dykarna båten! Ägarna och försäkringsbolaget är säkerligen mer än nöjda!

Västkustens minsta segelbåt…

Min älskade lilla Pyret, en Hurley 18 med all önskvärd utrustning, har det jättetråkigt i en hamn i Sotenäs. Ett stenkast från Lysekil, än närmare Smögen, Kungshamn och Hållö. Hurleyn är otroligt trygg och stabil, förlåter allt och när man går på grund så är det inte så värst dramatiskt då man via långkölen liksom glider upp på grundet… Om det nu skulle hända alltså. Otroligt bra stuvutrymmen så två dykare får faktiskt plats. För en mycket symbolisk summa ställer jag min S/S Pyret gärna till förfogande då ” Happy boats are sailing”. Jag vill att du ska kunna navigera och vara en ansvartagande människa, Pyret klarar allt annat 🙂 Intresserad? 0736 998 694

En inblåst sommarhälsning

Så startade semester part ll. Tre och en halv vecka till havs. Fylla på alla tänkbara reserver för att klara November & co. Få en överdos av vind och saltvatten. Kontentan av denna restart är att jag och Teenyn ligger inblåsta i en överfull gästhamn i norra Bohuslän och börjar förstå norska riktigt bra.

Men, vindarna verkar lovande inför morgondagen, dykgrejjerna är omsorgsfullt stuvade och väntar på buddies, massor av intressanta böcker ombord, vänner på ingång och vi seglar en otroligt  välutrustad båt denna sommar – ja vad mer kan man önska av livet?

Vad gör du med din sommar? Maila mig så får vi fler tips och tankar kring dessa fantastiska veckor när vi svenskar lever upp och, på olika sätt, förverkligar våra drömmar och planer eller bara tar det lugnt. Jessica@karlskogasdk.se  Du kan naturligtvis vara anonym om du vill 🙂

Allas vår Charlotte!

Nu har det skrällt till på roddfronten! Charlotte Andersson, en otippad talang från Avesta Roddklubb, tog brons i sprint-SM i Malmö! Challan mötte självaste Frida Svensson i semin, vilket var lite oturligt. Annars kanske det hade blivit medalj av ädlare valör. Roddexperten som kommenterar säger (fritt citerat): Charlotte Andersson, en ny talang som inte presterat så här bra tidigare på sådana här nivåer är fullständigt orädd- att hon toppar sin karriär och bryter ny mark på SM-nivå verkar inte bekomma henne alls. Näst bästa tiden i kvalomgången… Han nämnde, lite oproffsigt, inte alls skillnaderna i träningsförhållanden mellan Frida och vår Challan. Eller skillnaden på båt.. Charlotte tränar ensam i sin källare eller ror ofta ensam på en sjö (inte direkt roddvänligt). Och hon skulle behöva en ny båt (där handlar det om ca 80 000 SEK). Plus att Charlotte jobbar och försörjer sig utan sponsorer vilket inte Frida gjort på flera år. Detta gör den här prestationen än mer fantastiskt. KSDK och WeB:en hejjar och gratulerar!

Undertecknad som kört otaliga mil i skidspåret tillsammans med Challan kan bara säga att jag inte är ett dugg förvånad!  Det där med orädd… Det gick till så här i spåret att så snart det kom en utförslöpa så svischade Charlotte tveklöst utför utan att ha en aning om vad som väntade runt hörnet. Sen hojtade hon upp till mig på krönet ” det är lugnt, det går uppför sen”. Vare sig det gick uppför eller inte… Charlotte har inte kört så värst mycket längd innan utan är en övertygad snowboardare.

Du är helt sanslöst bra Charlotte!!! Kämpa på så står vi där vid OS i Brasilien. Du behöver ju såklart en mental coach också 🙂

Här kan ni se inslaget som SVT sände från semin där Charlotte tävlar mot världstrean Frida:

http://karlskoga-kuriren.se/sport/mersport/1.897689-charlotte-tog-brons-pa-rodd-sm

Final call Tjärnö 2010

Tjärnö 2010 är över. Ett mycket lyckat nattdyk avslutade en lägervecka fylld av bra dyk, härliga minnen och glada barn.

Denna lördag gjordes, förutom nattdyket, ett båtdyk vid Ulvillarna. Undertecknad, Krister B, Linus, Jacob, Tarja, Sonja och Niklas stod uppskrivna på suveräne dykledare Christer S lista. Jacob skulle göra sitt dyk no 20 för att få sitt ** och fick då alltså inte dyka speciellt djupt. Mycket smart drag av dykledaren att para ihop ungdomarna med undertecknad, det är liksom stopp i parlinan när “botten är nådd” 🙂 Alla var nöjda med dyket trots att sikten inte var den bästa. Krister o Niklas hittade en skreva med kammusslor, vi övriga såg dödmanshand i mängder, havsanemon, massor av fisk i olika storlekar. Dessutom en spännande klippvägg och fantastisk fauna. Ett stort grattis till Jacob, numera **-ig!

Avslutningsvis ett stort tack till lägerledare Sundell för en fantastisk insats – så lugnt och mysigt och trevligt och relaxed. Tack alla andra som också bidragit till att lägret blev extra bra; Hasse med RIB:en, Simon för ringfärder och alla andra för trevligt sällskap!

Mer bilder och film kommer inom kort!

Mission Impossible?

I går hade jag ett ärende till Strandbadet där ombyggnationen har startat. Jösses! Jag har sett en hel del byggplatser och andra ambitiösa projekt men detta… Betongkocker rasar från taket (utan hjälp), armeringsjärnen spretar som efter en bombträff, luften är en obeskrivlig kombination av mögel, fukt och betongdamm. Och klor. För mitt i detta totala kaos ska vaktmästare Magnus fylla på aktivt klor ur en 20-litersdunk genom att liksom klättra omkring över reningsanläggningen och hälla ut innehållet. Snälla mr Hunt! Du behövs i Karlskoga nu! Ta med fröken Croft också. Eller Stålmannen eller Spiderman eller vilken osannolik hjälte som helst. Vi andra får ägna oss åt att be till högre badhusmakter om ett under..

50 år innan Östersjön är fritt från giftalger

Enligt Svenska Dagbladet kommer det med dagens åtgärder ta 50 år innan Östersjön är kvitt sina besvärliga och förödande giftalger. Årets algblomning ser ut att bli väldigt besvärlig. Det som händer är att det efter en kraftig vårblomning som det i år var enligt tidningen, så ska stora mängder alger ska brytas ned vid bottnarna. Under den här nedbrytningsprocessen går det åt syre, vilket utarmar den redan utsatta och syrefattiga botten i Östersjön än mer. Det leder dessutom till att det fosfor som varit bundet i botten släpps fritt vilket i sin tur gynnar de giftiga blågrönalgerna som trivs bäst när solen och värmen kommer. Olika forskare vill testa metoder för att binda fosforet men får avslag från Naturvårdsverket. Fast såväl forskare och politker är enade om att fosforhalten i Östersjön måste sänkas. Undrar hur vi väljare kommer kunna ta ställning till detta den 19:e september… Fram med korten tack!

Artikeln i sin helhet läser du här:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/50-ar-att-fa-stopp-pa-giftalgerna-i-ostersjon_4983905.svd?utm_source=feedburner&utm_medium=twitter&utm_campaign=Feed%3A+svd%2FGLpr+%28SvD+-+Senaste+nytt%29&utm_content=FaceBook

Far och son Persson – dagens hjältar!

Så har KSDK gjort det igen! Trots badplatsrensningar så fortsätter människor att dumpa allt möjligt i vattnet, till och med direkt vid badflottar och annat. Helt otroligt!

I tisdags skadade sig en tjej sin fot vid Möllebadet. Hon skar upp foten efter att ha hoppat från en flytbrygga. Tjejen skadade sig så illa att hon fick sys på lasarettet. Degerfors kommun kontaktade KSDK och Anders Persson och Alex Persson åkte dit. Bredvid flytbryggan på cirka två meters djup stack en vass plåtbit upp som togs upp.

Superbra Anders och Alex! Det är tur att vi finns! Otroligt beklagligt att människans dumhet inte verkar avta eller stangera. Hoppas tjejen snart kan bada igen och att hon och alla andra slipper skada sig när de roar sig med det bästa vi vet… Vatten!

Tjärnölägret dag 1

Första dagen på jubileumsårets Tjärnöläger blev mycket lyckad! Vädret var strålande och de 23 KSDK:arna kunde njuta av sol, bad och dyk på Saltön.

Så här skiver Christer Sundell:

KANONVÄDER!
Under den 1:a dykdagen var vi 9 st dykare, och totalt 23 personer på lägret. Vädret var helt super under hela dagen. Dock drog det in regn och åska under senare delen av kvällen, med det var borta på en timme. Läger på Saltölandet och 3 turer ut med en Bombard för de första dyken. Söndagskvällen, efter urpackning av kärran och ett “avrostningsdyk” för Krilla och Krilla (Sundell och Berggren), tillbringades i Christer S’s stuga där det bjöds på VM-final med tilltugg och förfriskningar.

KSDK-WeBen tackar för denna hälsning och hälsar från kontoret är jag inte alls längtar ut 😉

Som säkert alla vet är det bara att “dyka upp” under KSDK´s Tjärnövecka men kontakta gärna lägerledare Christer Sundell 070 4888658 innan så han vet att du kommer. Vädret ska ju vad det verkar hålla i sig så varför inte..?

Tjärnö dag 2

Denna dag ägnades åt dokumentation!

Här kommer Christers berättelse:

Liten kortfattad rapport från dag 2.

Dagens dyk ägnades åt att videodokumentera Kruggelö ”from below surface”. 3 dykpar släpptes i vid norra spetsen, ett dykpar simmade söderut och rundade ön, ett dykpar täckte av östsidan ordentligt och ett dykpar cirklade runt och verkligen dokumenterade just den mest intressanta delen av ön (igångsplatsen).

Resultatet av fotografen Sören Olsson’s videodokumentation är givetvis helt enastående, men det är klart att med sådana dyk-modeller som han har tillhanda, skulle till och med självaste Jacques-Yves Cousteau bli grön av avund. Eller som Sören själv säger i en intervju med Marinbiologiska: ”Det är svårt att misslyckas när man dyker med dessa grabbar, det sköter sig liksom självt, det är bara att hänga med och trycka på inspelningsknappen så är succén ett faktum”.

Det låter ju inte så tokigt!

En resande gör en resa..

Så är jag hemma på min lilla altan igen; Karlskoga tar emot sent denna lördag i början av juli med 25 grader och strålande sol. Ganska exakt 600 mil har jag bakom mig; Karlskoga-Arlanda-Piteå-Haparanda-Rovaniemi-Kirkenes-Mageröya, Nordkapp-Anderöya-Reine, Lofoten- Svolvaer, Lofoten-Hackås-Karlskoga.

Självklart har naturen varit det mest storslagna under den här resan. Passera trädgränsen i finska Lappland, spana ut över ett upprört Barents Hav, Nordkapps magi, Lofotens fulländlighet. Se syrener om och om igen, Nordkapp som inte har någon annan växtlighet än en massa lava och en liten stackars fjällbjörk på några decimeter. Havsörn, delfiner, kaskelotter, späckhuggare.. Helt magiskt! Fisketuren med Leif på Nordkapp känns nästan som en guidning på naturhistoriska.. Gigantiska långor (som åkte i igen, dykarsjuka låg de och flöt på ytan innan de vädrat ur all luft…) och massor av torsk, den största på nästan 7 kilo – det var ett under att den fick plats i den lilla båten. Men samtidigt har alla möten med alla människor varit minst lika underbara, varma och liksom goa. Vänliga och snälla – kanske uppstår en viss kemi mellan människor som förverkligar drömmar, var och en på sitt sätt. Italienaren från Rimini som kör motorcykel hela vägen till Nordkapp. Varje år.. Olika vägar fram och tillbaka, i år var det E6:an.. Eller stollen som körde i 10 km/h i en traktor hela vägen vem vet varifrån men långt körde han…

Jag prickade in fyra dyk och ett fridyk. Två blev superlyckade, det sista dyket på Lofoten är faktiskt det bästa jag någonsin gjort. Nu är det ju inte så jättemånga men ändå 🙂

Lindyk på Anderöya, längst upp i norr på Lofoten. En himla tur då jag var lätt och behövde mer bly i det salta vattnet. Spännande att komma ner under ytan! Späckhuggare passerade längre ut i fjorden men inte just under mitt lilla dyk – tack och lov.
Sedan var det dags för ett båtdyk med Aqua Lofoten. En superbra tjej, Therese, driver ett dykcenter i Reine, längst ut på Lofoten. Vädret var verkligen inte det bästa men jag och de tre andra gästerna åkte en bra bit med deras helt otroliga RIB till en klippvägg utanför Å i Lofoten. De tre norska dykarna var rätt proffsiga, Lill fotar och skriver för DYK bland annat.. (första gången på denna resa som jag såg en kamera som mest liknade en rymdstation). Och så var det jag då. Men Therese styrde upp det hela och det blev urhäftigt! Vilket hav! Sån otrolig kraft och så mycket liv! Dödmanshand trängdes i hundratal, sejstimmet vände om och kom tillbaka ganska nyfikna, klippformationerna, den otroliga faunan med meterlånga växter. Klarheten, stillheten, kraften.. Jag frågade såklart innan om det skulle vara strömt men på det svarade Therese bestämt att “vill vi ha strömt så dyker vi där det är strömt”. Jag kämpade i alla fall på för fullt (inget hundsim denna gången Chrilla) och nog var det strömt. Men inte på ett obehagligt och skrämmande vis, bara så att havet påminde om och visade sin urkraft…

Sedan åkte vi österut mot Svolvaer och Lofotens Undervattensklubb (tack Facebook, tack!). De skulle göra ett landdyk och spana efter någon speciell fisk som jag tyvärr inte uppfattade på norska. Men jag tänkte hänga på ändå. Det här var riktigt tuffa grabbar! Det blåste 15 m/s rakt in mot den viken vi skulle gå ut i. Dessutom haglade det och var meterhöga vågor. Jag tänker såsom alltid att jag prövar hur länge det känns bra. Det gjorde det till 20 m ut i havet på 2 meters djup. Det krängde och det drog, ingen sikt och bara allmänt… inte kul! Bröt dyket och hade faktiskt fullt upp med att bara ta mig tillbaka till land igen bland dessa vågor och klippor. Inga parlinor och ingen parkontroll… Inte min grej! Men såklart en upplevelse ändå!

Den oväderskvällen var varenda campingstuga på hela Lofoten upptagen. Vi fick en bilplats på en liten oansenlig men personlig camping utanför Svolvaer där färjan skulle gå söderut dagen efter. Fotboll i den härligt varma receptionen.. Helt fantastiska UV-foton hänger på väggen. Enligt campingägare Kjell är det en liten tysk man i 70-årsåldern som sitter mitt i den brokiga gruppen av fotbollsfans som tagit korten. I pausen möter jag honom och jo, han dyker sedan 50 år och fotar mycket. Han är på Lofoten i flera veckor på sommaren och på Indonesien i en månad på vintern. För det tycker han är bra. Och jo, han ska dyka i morgon. Vädret ska bli bättre och han har ett favoritstället han gärna vill visa. Framåt lunch sprack det upp och vi tog oss till dykplatsen, en nedlagd fiskfabrik bara några hundra meter från campingen. Gühnter åkte i sin lilla gummibåt, jag tog bilen. Vi gick i okomplicerat från land och bara på någon meters djup insåg jag vad som komma skulle. I fundamentet till den här gamla fiskfabriken växer och frodas allt man kan önska se i nordiska vatten. Lite strömt kanske, men inte besvärligt. Allt fanns! Trots att min mask hade sin sämsta dag någonsin, lyckades vattenfylla den helt lite oplanerat, så var det här mitt bästa dyk någonsin! Fast det fanns läskiga grejjer som gamla nät och linor. Under 40 minuter kunde jag njuta av detta oslagbara skådespel! Gühnter förbrukade 40 bar (200-flaska), jag 150 (300)..

Lofoten 4-ever!!

På väg söderut blev växtligheten mer och mer bekannt, fjordarna var bedårande och vägarna… norska. Det var en viss lättnad att komma över den svenska gränsen, vägen blev liksom rak direkt. Undrar om norrmännen helt enkelt skippar linjalen när det ritar upp sina vägar?? Ett långpass på 80 mil och vi kom fram till Hackås utanför Östersund där vi har ett hus. Första bekannta adressen att mata in i GPS:en på två veckor, ganska mysigt! Efter två dagar med jämtländskt lugn och myggbett, knottbett, bromsbett och myrbett var det dags att åka söderut igen. Samla intrycken och planera nästa resa norrut…

Nya båtförare

 

Klubben har sex nya godkända båtförare för våra bombarder. Grattis

En fantastiskt fin sommarkväll med utbildning på Möckeln i våra Bombarder.

Vi gick igenom lastning av båtar och kärran. Hur man monterar båtmotorerna på Bombarderna

Praktiska körövningar där vi provad att fickparkera, köra i hög fart med undanmanöver.

Hur man hanterar dykare i båt och hur man hämtar dykare i vattnet.

Hans Rng och Ulf Eriksson var utbildare under kvällen.

Vi återkommer om dagar för utbildning av vår stora Rib Zeppelin.

Första tillfället kommer att ske under Gabbeslägret.

Hälsningar Ulf