Jag njuter för tillfället av en “mellan-jobb-ledighet”. Kanske inte bästa timing med årstid men det är inte helt säkert. En vecka vid havet när jag har nästan allt för mig själv – väldigt avkopplande, befriande och kraftgivande.

Min sista dag här (för denna gång) tänkte jag dyka med Oxygene i Lysekil. Det visade sig dock att de bara hade kursdyk i dag och det var ju inte så lämpligt. Men, sa snyggingen, gå ut på bryggan och se efter. Det är alltid många där och dyker. Lite tvekande gick jag dit och mötte ett glatt gäng som visade sig tillhöra Chalmers Dykarklubb. Jag frågade lite försiktigt om det fanns möjlighet att hänga på ett dyk och såklart var svaret ja!
Jag har bara dykt med bra buddies, verkligen aldrig råkat ut för något skräckexempel och dagens buddy var inget undantag. Han åkte upp i 5-i-topp direkt. Jocke F och Malin har gott sällskap då CSK försåg den ensamma våtdräktsdykaren från Värmland med en av sina mest rutinerade och goa dykare, CMAS***-instruktör och RB-dykare. Första gången jag dykt med en RB-buddy så vi gick noga igenom hans pony med octopus. Vi kom i vattnet runt 15.00 och jag slogs av hur mörkt det var, på 10 meter tände jag lampan för att se det man vill se. Släggön är kanske inte den bästa dykplats jag besökt men det kryllade av maskeringskrabbor, havsnejlikor, småfisk och hummer. Vi fick köra slalom mellan tin-linorna (där gick det åt lite extra luft faktiskt). Buddyn Andreas berättade att de sett extremt mycket hummer, även trollhummer under nattdyket.. Lite synd att jag dyker våtdräkt, det här kanske var droppen. Det var kallare här än vid Smögen och Väderöfjorden och det var faktiskt lite tufft. Andreas dyker gärna med mig igen men inte om jag har våtdräkt – bara det en anledning att ta tag i det. Så jag söker ivrigt efter någon som hänger med mig till säg Uskavi och tränar på torrisdykning. För en sak har jag lärt mig denna höst: det är på hösten man ska dyka! Urusla foton men håll till godo 🙂