Det dyker upp både det ena och det andra när man vistas vid havet. Hur kan till exempel den lilla fisken leva brevid brännisen?? Brännisar äter ju fiskar! Den här lilla tuffingen vek inte från brännisens sida. Någon som vet mer? (Jag lovar att nästa bok jag köper är en artbestämningsbok…). Så efter ett par dagar i den underbara Kosterarkipelagen står jag och ler åt den lilla linfärjan mellan Nord- och Sydkoster. Och se där ja! En fripassagerare! Och så till mina egna övningar; när vi kom upp hit tänkte jag direkt att jag måste bara fridyka i det här osannolika vattnet! Men En invasion av brännisar som jag sällan skådat satte stopp för de planerna. I alla fall ända till jag tappade mina favvo-solglasögon i sjön… Andra fridykarförsöket lyckades, jag var faktiskt beredd att plocka fram flaska & co men tvekade pga bryggfundamet och annat. Hundratals brännisar eskorterade mig. Som tur var lyckades jag andra vändan 🙂 Ganska praktiskt att vara seglande dykare trots allt. Båtgrannarna trodde inte jag var klok som hoppade ned i manethavet men sikten var oslagbar och förutom brännisar var det både sillstim och småtorskstim och jättevackra alger och tång.  Lite svedd i skinnet men jag fick tillbaka mina brillor 🙂