Under kategorin oviktigt vetande (som blev v\u00e4ldigt intressant):<\/p>\n
Vid en fikapaus p\u00e5 jobbet kom vi och tala om vad olika saker egentligen inneh\u00e5ller. En kollega gjorde s\u00e5 en j\u00e4mf\u00f6relse mellan havet och en gurka. En gurka inneh\u00e5ller n\u00e4mnligen mer vatten \u00e4n havet. En vanlig gurka inneh\u00e5ller n\u00e4stan 99% vatten (resten \u00e4r cellulosa som vi inte kan ta upp och en mycket liten m\u00e4ngd askorbinsyra). Lite kul s\u00e5klart! Som den kunskapst\u00f6rstande (l\u00e4s n\u00f6rdiga) person jag \u00e4r var jag ju tvungen att kolla upp vad havet exakt inneh\u00e5ller (det d\u00e4r med salt vet vi ju liksom), d\u00e5 blev jag sittandes ett tag. Klipper in artikeln fr\u00e5n Wikipedia:<\/p>\n
Hav Fr\u00e5n Wikipedia
\nHoppa till: navigering, s\u00f6k
\nF\u00f6r andra betydelser, se Hav (olika betydelser).<\/p>\n
Hav
\nKarta som visar havsdjup i v\u00e4rldshaven. Satelliter har kartlagt berg och gravar p\u00e5 havsbotten st\u00f6rre \u00e4n tio kilometer genom att registrera gravitationell distorsion p\u00e5 havsytan.
\nKarta: NOAA, 1995. (PD)Hav \u00e4r det sammanh\u00e4ngande vattenomr\u00e5de som avskiljer jordens kontinenter, eller n\u00e5gon del av detta omr\u00e5de. Haven t\u00e4cker 71 procent av jordens yta och best\u00e5r av omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten.[1] Medeldjupet i haven \u00e4r omkring 3 800 meter;[1] omkring 60 procent av haven utg\u00f6rs av djuphav. Det st\u00f6rsta djupet \u00e4r Challengerdjupet i Marianergraven som n\u00e5r cirka 10 971 meter under havsytan.[2] Salthalten i v\u00e4rldshaven \u00e4r relativt konstant, 3,5 procent.[1]<\/p>\n
Ofta talar man om de st\u00f6rre haven som v\u00e4rldshav eller oceaner. Dessa oceaner uppdelas dock ofta i mindre bihav, som kan indelas i medelhav och randhav. Tv\u00e5 exempel p\u00e5 bihav \u00e4r \u00d6stersj\u00f6n, som \u00e4r ett medelhav, och Arabiska havet, som \u00e4r ett randhav. Andra hav kallas bara bukter, till exempel Bengaliska bukten.<\/p>\n
Havens form p\u00e5verkas av kontinenternas r\u00f6relser (plattektoniken) och f\u00f6r\u00e4ndras i takt med att spridningszoner p\u00e5 havsbottnen \u00f6kar havens yta, eller kollisionszoner pressar haven samman och minskar deras yta. Hav som en g\u00e5ng funnits p\u00e5 jorden, men som i dag inte finns i samma form kallas f\u00f6r paleohav, till exempel Iapetushavet och Panthalassa.<\/p>\n
Livet p\u00e5 jorden tros av en del[k\u00e4lla beh\u00f6vs] ha b\u00f6rjat i haven, som i dag rymmer en stor artrikedom \u2013 fr\u00e5n cyanobakterier till bl\u00e5valen, den st\u00f6rsta nu levande djurarten. Det \u00e4r tillg\u00e5ngen p\u00e5 vatten som varit f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r liv p\u00e5 jorden och \u00e4n i dag lever omkring 40 procent av jordens befolkning i n\u00e4rheten av havet.<\/p>\n
Gosh! Ett tips \u00e4r att s\u00f6ka p\u00e5 hav\/havsvatten\/saltvatten osv p\u00e5 Wikipedia och bara frossa i fascinerande information!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Under kategorin oviktigt vetande (som blev v\u00e4ldigt intressant): Vid en fikapaus p\u00e5 jobbet kom vi och tala om vad olika saker egentligen inneh\u00e5ller. En kollega gjorde s\u00e5 en j\u00e4mf\u00f6relse mellan havet och en gurka. En gurka inneh\u00e5ller n\u00e4mnligen mer vatten … Forts\u00e4tt l\u00e4sa