Sent på torsdagen var hela KSDKs delegation på plats i EUs huvudstad. Det visade sig att ingen glömt dykcert eller badkläder, det mesta var på plats. Vi bodde väldigt centralt vilket är en fördel i alla sammanhang utom när det gäller bilkörning och parkering men även det klarades av galant. Hasses GPS snurrar nog fortfarande runt i någon rondell utanför Bryssel efter att ha tagit oss den längsta vägen som är möjlig till våra olika mål men fram kom vi också, till slut.

När vi väntade på mörkerdyket slog sig ägaren vars namn ingen uppfattade, vi kan kalla honom Jaques, ner hos oss. Han var faktiskt ite förundrad över att vi åkt från Sverige för att besöka Nemo. Sedan berättade han att hela projektet är helt privat, det finns ingen  militär historik eller liknande. Han tyckte helt enkelt att det fanns så usla dykplatser för utbildning och att det hände för mycket olyckor under utbildningen av dykare så han satsade på en dyktank specialiserad för ändamålet. Han har besök av militärer men menade att de var de största idioter han haft där, nästan alla tillbud har varit med militärens dykare. På helgerna invaderas Nemo av tyskar och fransmän, det kan ju vara värt att notera för framtida besök med tanke på hur dessa beter sig i slalombackar… Han hade planer på etablering av en till Nemo, återstår att se om vi lyckades övertala honom att Sverige vore ett bra ställe.

Vi fick inleda med 10 minuters fridykning. Ingen skillnad på 250 loggade eller 30 – lika för alla. Sedan var det fritt fram att kränga på sig utrustningen och dyka på- med vissa restriktioner gällande tider på olika djup. Efter ett gruppfoto på 5 meter gav sig de flesta av mot tanken och kompassrosen på dess botten. Det bildades upp- och nedgående strömmar i tanken och i grottan, det var faktiskt riktigt svårsimmat motströms. Vilken energi som frigörs i luftbubblorna!

Alla KSDK-dykare verkade trivas som fiskar, Simon gjorde över med ca 20 bar. Är du en amfibie av något slag? Barbro har också halverat sin luftförbrukning men där saknas info om mängd. Charlotte trotsade naturlagar och trumhinnor och gav sig den på att till botten skulle hon; det gick ju vägen. Malin lugnet självt stortrivdes och verkade som vanligt inte ha några som helst problem. Du är bara så cool! Pera showade och spelade stor och stark, alltid lika kul att möta dig någonstans under ytan. Övriga missade jag faktiskt men vet av eftersnacket att alla var nöjda. Det 33-gradiga vattnet var mycket uppskattat. Kom gärna med egna inlägg om vad ni upplevde!

Atomium blev vårt väl utvalda besöksmål mellan dyken. Byggt 1958 inför världsutsällningen. Otroligt byggnadsverk av arkitekten/designern André Waterkeyn, hela 102 m högt föreställeställande en kopia av en järnmolekyl. Hissen upp gick snabbt den, riktigt snabbt. Klart sevärt!

Sedan tillbaka till Nemo för mörkerdyket (se Bryssel dag 2&3). Kul är att Nemo33 även är en mycket populär restaurang. Man kan säga att här finns allt en dykare kan önska sig  😉  Superbt asiatiskt åt det lite trendiga hållet. När vi kom tillbaka på kvällen var det inte alls enkelt att få en parkeringsplats, det var smällfullt. Vissa trendiga ställen har akvarium med fiskar, vissa har dykare. Riktigt fränt faktiskt. Vi såg ut och de såg in. Belysningen var mycket dämpad på kvällen och var den enda ljuskälla vi hade. Otroligt vad ögat klarar av, det gick ju faktiskt att se till slut!

Resten av resan ägnades åt att se oss omkring, till fots och med bil. Vi besökte Brügge och Osterende – härligt med havsluft!

Tack alla för en grymt rolig och berikande resa! Bara att se fram emot nästa utfärd 🙂 Väntar på bilder från andra, lägger upp dem så snart de kommit.