Gustav Leo – säkerhetsansvarig I KSDK.
Inom dykningen är ju säkerheten en mycket viktig och central del; hur ser du på såväl klubbens som förbundets säkerhetsarbete?
Jag tycker att klubben har ett bra säkerhetsarbete idag, men vi kan alltid bli bättre. Vi kommer under nästa år att försöka genomföra olika övningar med olika scenarion på dykeriolyckor. Detta för att höja säkerhetsnivån i klubben. Vi kommer även genomföra HLR-kurser för de medlemmar som vill friska upp minnet och bli uppdaterade på det senaste.
Klubbens och förbundets säkerhetsarbete kan inte skilja så jättemycket, jag kommer som nytillträdd säkerhetsansvarig att gå igenom och läsa på om förbundets säkerhetsarbete. Detta för att se hur förbundet arbetar i denna fråga.
Vad är säker dykning för dig?
Säker dykning är för mig att man planerar sitt dyk efter sin kunskap och utbildning. Man ska alltid dyka i par, aldrig ensam.
Att alltid ha en ytorganisation i ytan är ett stort plus. Framför allt ska man använda sitt sunda förnuft och ha roligt.
Hur arbetar KSDK med säkerheten idag?
Vid varje dykaktivitet utser vi en ansvarig Dykledare. Dykledaren ansvarar för själva dykningen. Den delar in dykarna i par och för protokoll över ned- och uppstigningstider. Ser till att alla dykare är okej efter deras dyk.
Vi ska införa att vid varje dykaktivitet skall dykledaren gå igenom med samtliga dykare, hur oxy-boxen fungerar och var den kommer att ligga på dykplatsen, likaså förbandslådan. Detta för att alla ska veta och hur man hanterar vår säkerhetsutrustning och framför allt veta var den ligger.
Vi kommer även införa att vid båtdyk så skall hjälpredan i båten vara klädd i våt/torrdräkt och utrustad med lilla utrustningen(mask, fenor och snorkel). Detta för att snabbt kunna hoppa i vattnet och hjälpa eventuella nödställda dykare.
Under klubbens 50 år har vi varit förskonade från allvarliga tillbud ändå händer det ju tragiska olyckor runt omkring oss, vad är det som går fel?
Helt förskonade har vi inte varit. Tillbud har vi haft men kanske inte med svåra personskador. Under de 10 år jag har varit med i klubben så kan jag tänka mig att vi haft kanske 5 tillbud. Det är väldigt svårt att ställa en diagnos på plats på klipporna. Symtomen på dyksjukdomar kan vara så lika och det kan göra det svårt för oss att avgöra vad exakt som har hänt. I de fallen kan man bara ta det säkra för det osäkra, genom att ringa efter hjälp. Jag anser att medlemmarna i KSDK vet hur man ska agera i en nödsituation. Det känns tryggt! Vi har ett bra säkerhetstänkande, men det kan alltid bli bättre.
Den mänskliga faktorn och materielfel kan vara orsaker för tillbud. Man underhåller kanske inte sin utrustning som man ska. Det kan leda till att utrustningen fallerar. Händer detta på djupet kan det leda till förödande konsekvenser. Du som dykare ansvarar för att du ska dyka med sunt förnuft och anpassa din dykning efter erfarenhet och utbildning. Blir man osäker eller att man känner obehag under ett dyk, avbryt hellre dyket än att tvinga dig igenom dyket. Genom att ha bra koll på sin utrustning, lyssna på sig själv och inte agera dumdristigt och självöverskattande blir dykningen både säker och rolig!